Vårkläder till sessan:)

Nu har jag hämtat ut kläderna till sessan:) O så fina dom var.. Det e ju bara klänningar o tunikor som gäller nu för tiden. Byxor e så gott omöjligt att få på den unga damen, så det har jag låtit bli att köpa till henne faktiskt.
Kjolen o shortsen kanske inte e så jättesnygga, men de var billiga som attan o e ju kanon för att ha på sig när det e lek-time:)

Sessan någorlunda frisk..

Äntligen har min sessa kunnat åka till skolan igen. Nu hoppas jag innerligt att alla jäkla sjukdomar ska va över, börjar bli en aningen tröttsamma.. Förkyld o hostig så ända in i baljan e hon ju, men tack o lov så var hon så gott som feberfri igår o pigg som en alika, så det var nog inga problem att låta henne gå i skolan idag. Näst sista dagen idag ju o sen e det påsklov för alla barn, härligt!!

Idag blir det förhoppningsvis en runda till F.centralen. Dom hade jättefina burkar där som sessan vill ha på sitt rum. Billiga var dom också, 8kr/st. Hon ska ha dom på sina hyllor ovanför skrivbordet. Sen finns där ju så mycket krimskrams som ljus, krukor, billiga tavlor, ramar etc etc som hon velat ha.
Ska också svänga inom kiosken o hämta ut HM-paketet till henne idag som e fullt med kläder. Fast allt kommer inte på samma gång tyvärr.. Mycket e tydligen försenade i leveranserna..

Nu ska jag lägga mig o vila en stund...jag o lilla magen..

Puss Netti

En tisdags-majblomma..

Majblomman vecka 33 (v.32+2)




Jag kom på att jag glömt söndagens lilla majblomma, så det får bli en tisdag istället:)

Världens sötaste sessa:)

Världens bästa dotter:) En aning blek, men det e för hon har feber, min stackars lilla gumma..

Stackars liten:(

O så var det dags igen för nästa sjukdom. Man blir ju tokig på dessa virus, baciller, sjukdomar bla bla bla.. Felicia kom hem från sin farmor igår o hade tydligen haft feber i fredags. Jag fick en aning dålig samvete då jag hade skickat henne till skolan med lite smått huvudvärk. Hon hade ju varit hemma ett par dagar förra veckan för hon var jättedålig i magen, men hon var bättre på torsdagen så jag trodde inte det skulle vara några problem att låta henne gå på fredagen. O hon ville verkligen till skolan o höll på att klättra på väggarna här hemma. O igår kväll så blev hon bara blekare o fick lila ringar under ögonen o när vi kände på henne så var hon het som kaminen här. Så jag gav henne Alvedon o då började hon tjata om att hon ville ha soppa.. När soppan väl var klar så hade den lilla skitungen somnat, haha:) Halvsittandes i soffan sov hon minsann gott, min lilla sessa..

Hon har ännu inte vaknat idag, men pannan o ryggen känns så varma o hon vill inte riktigt vakna till här, så hon får va hemma idag.. Stackars liten:( Det e så synd om dom när dom e sjuka.. Men nu förstår jag ju varför hon varit så kass i magen.. Barnen hos mamma har börjat likadant. Kassa i magen, sen feber o på det kom sen en kraftig förkylning.. Så det e väl ytterligare nåt skit som går. Jag e så trött på detta!!

Godmorn:)

Nu har jag precis masat mig upp från sängen, härligt. Fredrik ligger ännu o gosar med kudden. Jag låg i sängen hela dagen igår med illamående, halsbränna, huvudvärk o mådde bara så jäkla dåligt. Mår lite bättre idag, men e inte riktigt hundra.
Men idag kommer min lilla sessa hem igen:) Hon har varit hos sin farmor i helgen´. O när hon kommer hem så blir det våfflor. Vi får ta Våffeldagen idag istället:) Själv e jag inte så glad för våfflor, men sessan o Fredrik e så jag får göra några våfflor för deras skull, hihi.

Fredrik var ute hela dagen igår o höll på med huset. Han e så duktig!! Nu e sessans rum färdigspacklat, så vi ska försöka åka o köpa takfärgen idag så vi kan börja måla resten nästa vecka. På tisdag skulle Andreas komma hit o tapetsera fondväggarna nämligen. Åååh, va jag längtar till jag o sessan kan börja inreda hennes fina rum. Måste köpa resten av hennes möbler denna månaden också, o de få pengar jag har kommer att försvinna i ett nafs, suck!!

Super:)

Kontrollen igår gick jättebra.. Jag sa att jag kände på mig att jag hade öppnat mig o då sa läkaren att det blir direkt inläggning.. Men som tur var, så hade jag fel.. Jag har aldrig blivit så glad över att ha fel i hela mitt liv, haha:) Hade inte öppnat mig en mm. O huvudet låg neråt..inbäddat o en aning större än sist vi såg henne/honom:) Jisses, som dom växer!! Men allt såg iaf kanon ut. Blev fortfarande sjukskriven o ska ligga i sängen i 4 veckor till.. Trist som bara den, men vad ska man göra. Beben måste stanna kvar i magen några veckor till:)





Mamma var här med barnen igår innan vi skulle åka till Kristianstad o hälsade på. Jennie tog några bilder på mig o tjocka potatissäcken... Fy faaaasen, va jag har gått upp i vikt om ansiktet alltså.. Herregud, ser ut som jag har fått påsjukan, haha:)

BB-väskan klar..

Japp, det e den minsann. Har t.o.m packat ner lite bebe-kläder o snuttefilt. Nu fick jag ju packa ner det som vi köpte innan jag visste vad det skulle bli för en krabat, men jag har ju en del här hemma som jag så gärna hade velat ta med till förlossningen, men då begriper ju Fredrik var det e för kön:)
Morgonrock, myskläder, extra batterier, korsordstidning, nappar, shampo+balsam+hudkrämer etc fick också plats i väskan såklart. Bara jag slipper använda allt detta idag efter sjukhusbesöket....då börjar jag lipa!!

Sängen klar..

Såhär blev sängen som jag o sessan min kämpat med:) Sängmobilen ska inte va på gaveln, utan den ska hänga på sidan sen när det e dags att flytta in den i barnrummet. Jag har bara satt den så så länge, eftersom det e en stor plastskruv som sticker ut o därav rakt in i tapeten.. Så den ska flyttas. Då kommer Laban o Labolina också närmare varandra i mitten:)

Fullt upp..

Eftersom jag ska till sjukhuset imorn på kontroll av livmodertapp o hur bebisen ligger o se om jag har öppnat mig igen, så har jag bestämt mig för att förbereda mig ordentligt. Så tyvärr, så håller jag igång lite försiktigt idag. Känner nu att jag behöver ta en paus, sammandragningarna börjar smått så nu ligger jag. Men jag o sessan har skruvat ihop spjälsängen, satt dit spjälskyddet o satt dit mobilen. Felicia tycker det e sååååå himla roligt att göra fint för sitt kommande syskon, märker jag:) Hon så gott som tvingade mig att tvätta de nya påslakanseten till både säng o vagn så hon får bädda fint. Hon e så söt så jag vill bara äta upp henne alltså. Hon e verkligen eld o lågor för den här lilla majblomman:)

Ska också städa upp ordentligt här, o packa BB-väskan (det blev aldrig av att jag gjorde häromdagen) Jag vet ju inte om jag blir inlagd till bebis kommer o jag vill få iordning här så mycket som möjligt om det nu skulle bli så. O på så vis så har jag underlättat en del för älsklingen också, så han slipper göra det innan jag behagar komma hem igen o på så vis så kan han va mer i huset. Felicia e väl lite rädd för att jag ska behöva stanna på sjukhuset, men hon ska till sin farmor imorn o stanna där över helgen för hennes faster o kusiner e på besök från Göteborg..

Nu måste jag verkligen vila, oj så det trycker på här....iiiiiiih!!!!!

Till sessan..

Jag tvingade min stackars Fredrik att köra mig till Netto idag när dom öppnade kl.9 för jag hittade en kista o ett sängbord till Flisan i reklambladet i måndags:) Det föll sessipessi i smaken. Dom skulle inte börja sälja dessa förrän idag o man vet ju aldrig hur länge dom finns kvar, så jag hade bestämt att va där vid öppningstid minsann:)

Sängbordet gick på 249 kr o kistan gick på 299 kr. Tror det e ganska billigt iaf, haha:)

Huvudvärk..

Iiiiih, har huvudvärk!! O Alvedonen hjälper inte. Tror jag e uppstressad av läkarbesöket på fredag. E så rädd för att det inte ska stå rätt till. Jag märker att beben har lagt sig till rätta, för den har legat i samma position i över en vecka nu o jag tror till 95% att jag har öppnat mig. Men undrar om det blir att man blir inlagd för att man bara har öppnat sig? Jag e ju ändå i v.32.. Aja, vi får se.. Det e ju inte lönt att spekulera i det nu egentligen, men det e ju en sådan stor sak o jag vill inte att något ska vara fel. O jag vill heller inte bli inlagd, som jag skrivit hundra ggr innan. Funderar på att förbereda mig för det iaf, för säkerhets skull. Kanske skulle ta o skruva ihop spjälsängen o tvätta vagn-o sängkläder? Ja, det ska jag nog.. Så kan jag åka in med det lugnet iaf att allt e klart:)
Jag e absolut inte nojjig....NEJDÅ!!

Rädd..

Fick en kallelse till förlossningen idag med posten för återbesök, huhu.. Ska dit på fredag kl.13 o jag ser inte alls fram emot det. Med tanke på alla sammandragningar, trycket neråt o allt annat så känner jag att det inte kommer att bli goda nyheter. Och jag vill verkligen inte bli inlagd igen alltså, så jag e faktiskt en aning rädd för det här besöket. Känns inte alls bra, men jag måste ju dit. Huvudsaken e att bebis har det bra o att den kan få ligga kvar i min mage i några veckor till, men rädslan att behöva ligga på sjukhus igen e stor. Fan!!

Det värsta e att jag har nog inte tagit det så lugnt som jag borde ha gjort heller o jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det om det skulle va nåt. Jag ska ju ligga ner hela tiden, får helst inte ens sitta, men nån måste ju gå upp med sessan på morgnorna, nån måste städa, nån måste laga mat, nån måste tvätta, hänga upp tvätten, lägga in ren tvätt, nån måste plocka upp alla skitiga glas som lämnas kvar etc etc. Fredrik försöker hjälpa till så gott han kan, men han prioriterar ju huset o det får jag förstå... även om det blir jobbigt för mig i vissa fall. Sen har jag väl en jäkla dubbelmoral också, för jag klarar inte av att ligga stilla för länge. Jag har myror i benen!! Men jag håller verkligen tummarna för att det inte e någon fara.. Får vila extra mycket nu..

Måndagens majblomma..

Majblomman vecka 32+1 (v.31+1)

Vilken lördag..

Oj herrejisses, vilken helg det har varit här... Iaf från i lördagskväll. Amanda o Fredrik satte igång med spacklingen runt halv åtta på kvällen o höll väl på till elva tillsammans med lite öl o lite sprit.. Jag o sessan hade myskväll här inne framför filmer o ett kg godis från Hemmakväll o somnade tidigt.
Men jag vaknade vid halv ett igen av ett jädrans liv o då var Fredrik en aning rund under fötterna. Sen var det igång till kl.4 på morgonen. Alltså, jag orkar inte lyssna!! Nog för att han e rolig som fasen, men såååå dryga människor e när dom e onyktra.. Jag var så trött o irriterad o ville bara sova. Amanda låg dubbelvikt av skratt på mattan här o försökte hämta andan mellan varven. Men jag förstår henne, Fredrik e rolig, haha:) Men han var inte lika rolig igår..

Själv har jag legat med kraftiga sammandragningar o enorm "mensvärk" hela helgen. Har varit på väg att åka in några gånger. Igår när jag vaknade var det som värst, men det e kanske inte så konstigt, då jag hade skrattat hela natten o inte kommit i säng förrän fyra på morgonen. Det räcker alltså med ett skrattanfall o jag får värkar. Helt otroligt!! Lever som en grönsak. Kan inte göra någonting!! Inte ens skratta!!
Flisan var o lekte med Moa igår nästintill hela dagen o när vi skulle köra hem Amanda vid sex, så blev det Mc Donalds på vägen hem. Usch, som jag har tröttnat på den maten alltså..

Nu ska vi lämna sessipessi i skolan o sen åka o hämta alla fönster till huset.. Fast jag tror inte att jag får följa med, suck o pust!! Packa BB-väskan ska jag minsann göra:) Sen vila!!

Lägger in magbild idag!!

Puss puss Netti..

Tack söta syster Amanda:)

Det blev syskonbyte här idag minsann. När Angelica åkte hem så blev det Amanda som kom hit:) Hon ska hjälpa Fredrik med sessans rum o spackla o måla, så tjänar hon ju lite pengar på kuppen också. Har ju inte behövt så mycket barnpassning nu sen vi fick veta att vi väntar barn, så vi har lovat henne att hon ska få tjäna pengar på detta sättet istället. Hon e minsann duktig hon:)

Titta här, vad min underbara syster Amanda, har sytt i slöjden till vår majblomma!! En JÄTTEFIN filt.. Kan säga, att inte en söm e fel o materialet e helt underbart skönt. Framsidan e ju som ni ser, sydd som ett lapptäcke o baksidan e av ett supermjukt frottétyg.. Perfekt för bebis ju:) O den e sååååå himla fin:) Som hon måste ha kämpat o hon fick MVG på den i betyg i skolan o det håller jag fullkomligt med om, verkligen.. Annars hade jag nog blivit arg..

Måste tillägga att Amanda vet ännu inte vad det e för kön på vår bebis, utan hon har hela tiden trott att det ska bli en liten pojke.. Vem vet? Kanske, kanske inte;)

Tack igen, söta söta söta söta syster yster:)

Sessans köpt o beställt:)

Igår fick sessan va hemma från skolan, då hon var en aning kass i magen. Hon väckte mig inatt o mådde illa, men tack o lov så kom inga kräkningar. Hon mår fortfarande lite konstigt i magen idag, säger hon. Får hoppas att det stannar där så det inte blir mer, för nån magsjuka vill vi ju inte åka på alltså..
Så det blev mys med sessan hela dagen igår framför tv:n nerbäddade i sängen. Men hon var pigg annars så hon klättrade lite på väggarna efter ett tag.
På kvällen fick vi åka till stan o lämna tillbaka filmerna på Hemmakväll o så lånade vi nya. Sessan fick hyra sina tre filmer o vi hyrde våra:) Jag köpte även Bolt o National Treasure 1, haha:) Jag har bara sett 2:an nämligen.
Vi plockade även upp Angelica som varit här nannat inatt, riktigt mysigt!!

O sessans rum e nu helt klart i huset för spackling, målning o tapetsering, tjoohoo!!
Igår var vi o beställde fondväggarna till henne på Stoby Måleri, som hon nu valde ska gå i lila. Jättefina e dom!! De målade väggarna blir i mörk lila.. Färgen fick vi hem med detsamma, men tapeterna var på beställning, så dom ska vi hämta på torsdag. Passar bra, för då får jag pengarna också, haha:)
Såhär ser det ut nu med alla gipsväggar:


Den här fondväggen blir det på hennes två rum. Lappen som ligger på stämmer inte, det e som sagt en mörkare lila som ska målas på hennes väggar:)

Taket i stora rummet har också blivit helt klart med vår vitlaserade takpanel o alla spotlightsen. Taket e stora snedväggar. Syns inte så bra bilden, då jag har tagit bilderna nerifrån. Träbalkarna ska givetvis bort inom kort så det blir väldigt högt i taket...precis som vi velat ha det:)

Så nu blir det att börja spackla för fulla bananer minsann..

Min duktiga älskling..

Jag har mått så illa de senaste dagarna, så det har inte blivit mycket bloggande här inte.. Men känner mig bättre idag, så jag hoppas att det håller i sig. Samma illamående som jag hade de tre första månaderna av graviditeten, urk!!
Men det har inte hänt så mycket ändå, så det hade inte varit mycket jag kunde skriva om.

Husbygget måste jag ge grabbarna all beröm för. Dom e så duktiga!! Var ute o tittade en stund igår o herrejisses vad mycket som hänt på två dagar. Sessans rum e klart för spackling o målning, så det blir att åka till Stoby Målerifirma imorn o kika på tapeter o köpa målarfärg. Inredningen e vi färdiga med, så nu vet vi allt som ska köpas. Hon kommer att fåååå så fint i sina rum!!
Taket e stora rummet e underbart snyggt o Fredrik har varit så himla duktig o händig med takpanelen o alla spotlightsen. Ska försöka ta mig ut idag o ta några bilder så ni kan se hur snyggt det e..

Jag har även varit så duktig i allt mitt elände, haha, o tvättat upp bebiskläderna som ska med till BB i min lilla väska. Jag, sessan o Fredrik satt häromdagen o valde ut vilka kläder som skulle med. Sen har jag skrivit en lista på allt annat som ska med i BB-väskan.. Lite smått som måste inhandlas, som nappar, reseförpackningar m.m, så man slipper tänka till vad som ska med från duschen här hemma när det väl sätter igång. Fredrik glömde ju en del när jag låg på sjukhus, haha:)
Så nu gör jag så att jag packar HELA väskan med ALLT som ska med, så inget blir glömt. Det e bara att ta väskan o sticka, helt enkelt:)

O nu sitter jag o väntar på mina frallor:) Fredrik fick uppdraget att åka inom o handla frallor efter han lämnat sessan i skolan o nu e jag så hungrig!! Nu kommer han minsann. När man tänker på trollen.... o frallor..

Aaaootchiii!!

Nu när man e gravid o en aning större än vanligt, så e det en aning svårt att böja sig ner.. vilket gör att det e ganska svårt att raka sina ludna ben. Jag avskyr hår..på mig själv, så det var bara att sätta tänderna i ett äpple o inhandla vax!! Jag skrek bara jag såg förpackningen i affären, fy för bubblan. Så igår åkte benhåren av, o jag kan nästan lova att för ett tag så fick jag titta en extra gång så inte benen åkt av på kuppen. Fy för helvete (ursäkta ordvalet), va ont det gööööööör!!!!!!! Flisan skrattade sig i några bitar o stod genast med kameran i högsta hugg... Det tackar vi för, snäckan:)
ll
Jag vet, jag ser ut som en svullen korvboll där jag sitter hoprullad i soffan i plågor, haha:)

Denna förbannade mardröm..eller?

En "dålig" sak som händer när man e gravid, e alla dessa jävla mardrömmar!! Har typ sovit 3 timmar inatt pga denna förbannade dröm. Det värsta e att det e en sanndröm också som jag nu sett framför mig...trevligt!! Först drömde jag o såg allting framför mig, vaknade av att tårarna sprutade ut. Ville bara somna om, men när jag väl gjorde det så fortsatte drömmen!!
O så har det hållt på hela natten. Fattar inte hur en dröm kan hålla i sig i en hel natt o speciellt inte när man vaknar typ 6-8 ggr av den heller.. Den var som en följetång o nu kommer jag att se detta framför mig hela jäkla dagen!! Fan..
Blir inte lätt för Fredrik idag, kan jag säga, då jag känner att humöret får sig en smäll på käften ordentligt nu..

Men men, vissa saker e det bara att inse att man aldrig kommer över.. så e det bara..

Söndagens majblomma..

Majblomman vecka 31 (v.30+0)

Flisan o Majblomman..

Majblomman lever mer än rövare i min mage nu för tiden, kan jag säga. O sparkarna o rörelserna e så kraftiga nu att det kan göra ont när den rör sig. Ibland sätter det sig t.o.m som en klump i halsen.. Flisan har inte känt på magen på ganska länge nu, men idag satte majblomman igång för full rulle när jag la mig på sidan o det när det syntes så tydligt som det gör nu så började hon givetvis skratta, haha:) Sen ville hon känna på magen o det blev nog lite för mycket för henne, hahahaha:) Hon hoppade till ordentligt o började nästan gråta så rädd hon blev. Men sen ville hon känna hela tiden. Det känns ju som en massa ålar leker tafatt eller liknande där inne;)

Husbygge igen..

Tog några bilder på husbygget i förrgår o sen dess har jag inte varit där ute. All takisolering e på plats nu o så gott som all isolering e klar även där nere.
Jag vet att Fredrik har satt upp takpanelen som går i vitt, o håller nu på att sätta upp spotlightsen till det stora rummet som inhandlades igår.
Det blir väldigt högt i taken i stora rummet o det kommer att bli så himla snyggt. Sen istället för trappor upp till rummen på ovanvåningen så blir det som broar istället. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Det stora rummet e alltså rummet som e mellan sessans stora rum o majblommans rum. Från det nuvarande huset vi bor i nu så blir det ett valv i väggen in till det nya huset med två trappsteg ner o då kommer man direkt in till stora-rummet. Där blir det tv o ett vanligt vardagsrum. I huset vi bor i nu blir tv-rummet "finrum".
Usch jag e så dålig på att förklara, men jag hoppas ni förstår i allt mitt gagg, haha:)

Dessa två rummen blir sessans rum med ett valv emellan. Rummet ovanför hennes blir vårt sovrum med staket istället för vägg, så vi kan se ner i stora rummet.

Rum till vänster blir majblommans rum. Rum till höger blir badrum med badkar, tvättmaskin, torktumlare etc.Rummet ovanför dessa blir nog sessans rum i framtiden när hon blir större.

Fredrik förbereder inför spotlightsen i taket..

MVC-besök..

Idag blev det att gå upp extra tidigt. Halv sju ringde klockan o det var bara att försöka ta sig upp o äta en rejäl frukost..blää!! Kan inte äta så direkt när jag går upp, men vi skulle på glukos-behandlingen idag kl.8.30. Eftersom jag totalvägrar att slurpa i mig den här drycken man ska ta egentligen så tar jag stick i fingret för att kolla blodsockret o då var man tvungen att äta en rejäl frukost 2 timmar innan besöket. Frukosten gick ner, men sitter ännu som en klump i halsen.

Men blodsockret var jättebra iaf:) 5.4 låg det på, så ingen graviditetsdiabetes var det här...hurra!!
Järnvärdet låg på 111, så det var inte kanon direkt, men jag har inte tagit mina Niferix o Mitt Val veckan jag låg i Lund, så det var inte så konstigt att det hade sjunkit. Får hoppas att det e bättre till nästa besök:)
Hjärtljuden på Majblomman e perfekta, låg nu på ca 134.
Fast jag hade ju oturen att sammandragningarna började på besöket o det kände hon ju. Blev livrädd att hon skulle skicka mig till sjukhuset igen, huhu.. Men där ser man hur lite jag kan röra mig för att värkarna sätter igång igen. Så det blev strikta order från barnmorskan att bara sätta mig i bilen o åka hem o slänga mig i sängen.. Aaaaaaaaah!!!!! Jag fick tre sammandragningar på ca 10 min, så skulle det fortsätta så får jag åka in:( Detta e pest o pina alltså!!
Så, nu får jag lägga mig i sängen igen o bara glo.. Flisan ska hem till kompis o leka idag efter skolan, så det blir väl att jag sover en sväng, förmodar jag.

Så natti natti för en stund.. puss Netti..

Barnvagnen..

Här har vi nu det som satte igång mitt värkarbete.. Barnvagnen som jag monterade ihop alldeles själv tog mig 2 1/2 timme att få ihop. Många svärord, enorm ryggvärk o till slut en väldig drastisk vecka på sjukhus.. Aldrig mer!! Fredrik får montera resten av alla våra saker till vår majblomma, då jag uppenbarligen inte e så teknisk av mig, haha:) Men såhär ser den ut iaf:)

Här e tillbehören som jag ska tvätta om några veckor o bädda fint med i vagnen. Täcke, kudde, Mumin-påslakan i svart o ett Mumin-lakan..

Nu blir det att jaga en bilbarnsstol, så det får vi diskutera ikväll om vi ska beställa via nätet eller om det blir att Fredrik får åka iväg o kika efter en. Men jag vill ju vara med o bestämma modell o färger o allt annat.. Så vi får se hur vi gör.
Nu måste jag lägga mig i sängen igen o vila innan Fredrik kommer hem. Har lovat honom att jag ska ut o kika på huset idag o se hur det ser ut o ta några bilder. Det ska tydligen ha hänt en del där ute:)

Puss puss Netti

P.S.. Tack söta syster Linda för den gulliga kommentaren:)

Söndagens majblomma..

Lyckades ta en bild på magen idag.. Så, såhär ser majblomster-magen ut nu. Har växt en del på två veckor, ser jag..

Majblomman vecka 30 (v.29+0)

Helvetesvecka..

Så, nu e jag tillbaka igen..så gott som iaf. Nu får vi se hur länge jag kan hålla mig hemma hos min underbara familj.
Det har varit en ganska problematisk vecka o dagar för oss alla.
Skriver en liten sammanfattning här:

* Onsd d.24/2: Åkte in till Kristianstad förlossning för sammandragningar. Ultraljud såg jättebra ut o jag fick åka hem igen med varningen att vila.

* Torsd d.25/2: Åkte hem till mamma för att sova där med Felicia o ta det lugnt o bara vila som läkaren sagt. Hade fortfarande svaga värkar under dagen, men på natten låg jag vaken i flera timmar med enorm mensvärk o tryck neråt. Trodde jag skulle bli tokig.

* Fred d.26/2:
-- Ringde till min barnmorska på MVC i Hlm för att prata med henne om värken som jag legat med under natten, men fick vänta till hon kunde ringa upp. Otålig som jag e så ringde jag till förlossningen i Kristianstad istället o dom tyckte att jag skulle åka till Obstretriska kliniken direkt. Fick tid kl.14. Jag tyckte det skulle vara lite onödigt att åka in igen, då jag förväntade mig att det bara skulle bli att dom sa att jag fick åka hem igen o vila ännu mer.
Birgitta ringde upp o förklarade ännu mer för mig. Jag ringde Fredrik o lät honom avgöra om vi skulle ta tiden kl.14 eller inte. Han bestämde att vi skulle åka.

-- Kl.14 prick kom vi in i undersökningsrummet o fick göra ett nytt ultraljud. Jag trodde att jag visste att jag skulle få sagt att det bara varit lite små värkar o att jag MÅSTE vila mer. Men läkaren visade mig att jag hade öppnat mig från 3.7 cm till 2.3 cm. Alltså mer än en hel cm. Jag började skratta o fattade ingenting. Mitt värkarbete hade alltså satts igång under natten. Läkaren sa bara att - Du kommer inte hem, du kan räkna med några dagar på sjukhus. Jaha, tänkte jag o började skratta. Varför jag skrattade begriper jag inte förrän idag, chock..

-- Vi blev direkt inskickade till förlossningen i KRSTD där jag fick ligga med CTG-maskinen i högsta hugg o kolla min sammandragningar. Allt kändes suddigt o jag förstod fortfarande ingenting. Läkaren kom in tillsammans med en sköterska o två sprutor. Då började jag skratta igen o tänkte: - Nämen gud, vad e det här frågan om?
Han började prata om barn som föds i v.27 o konsekvenserna på det o allt annat som jag knappt inte kommer ihåg. Jag såg även två sprutor i sköterskans hand. Den ena fick jag snabbt i ena skinkan, BETAPRED, för att påskynda barnets lungor under 24 timmar. Den andra var BRICANYL för att få stopp på värkarbetet. Den fick jag i låret. Biverkningarna av den sista var hjärtklappning, fast den kände jag inte så mycket av. Har nog med hjärtklappning ändå.

-- Efter tre timmar med CTG hade värkarna släppt lite, men inte tillräckligt tydligen. Då kommer läkaren in o säger att -Vi får flytta er till förlossningen i Lund!! Dom har bättre resurser där för barn födda v.27.
- Va?? Herregud, tänkte jag..ska jag föda nu eller vad e det frågan om o tog för givet att Fredrik skulle få köra mig. Men icke, en sköterska kom in igen med ytterligare en BRICANYL-spruta o sa att det blir ambulansen för dig. Herregud!! Fastspänd o i total chock fick jag åka till Lund o jag förstod fortfarande vad allt detta ståhej var frågan om. Hela vägen ner till Lund hade jag kraftiga värkar.. Ringde min dotter från ambulansen, jag tänkte nog inte riktigt klart, o förklarade för henne vad som var på gång. Hon blev givetvis jätteledsen o nu i efterhand så ångrar jag mig att jag ringde henne. Men hon var hos sin pappa o det kändes jättebra att veta att hon var där. Sen ringde jag Johanna o berättade. Hon jobbar på barnakuten i Lund så jag visste att jag hade min vän nära till hands också..

-- Väl på förlossningen i Lund o tårarna bara rann. Personalen var helt underbar!! Fick ligga hela tiden med CTG-maskinen o värkarna fortsatte. Efter nån timme kom Fredrik in på rummet o tack o lov så fick han stanna över natten. Jag trodde ju att jag skulle få komma hem nästa dag. Men då kommer dom in med dropp som jag fick ligga med. Uppenbarligen så hjälpte inte Bricanylen mot värkarna så jag fick det starkaste istället. Tror det var Xortison, o jag fick ligga med det hela natten. Kunde inte sova en minut. Var mina tankar var, det vet jag inte, för jag tror inte att jag förstod då heller. Men värkarna slutade inte ändå fast jag låg med dropp, utan fick ytterligare två BRICANYL-sprutor under nattens gång.

* Lörd d.27/2:
--Min första fråga var: -När kan vi åka hem? Jag ville bara åka hem till min dotter o det skar i mitt hjärta varenda gång jag tänkte på henne. Svaret blev att du kommer nog inte hem på ett par dagar för droppet skulle jag ligga med i fyra dagar. Tårarna trillade hela dagen o jag var totalt av. Jag fick knappt gå upp o kissa själv, men det lät dom mig göra ändå.
Hur Fredrik mådde under allt detta, vet jag inte. Jag tror inte att han heller förstod allvaret i allt detta, men vi pratade mycket o jag tror att vi hade samma känslor. Oro o smått panik inför vad som skulle kunna hända.

-- Gjorde nytt ultraljud o jag var fortfarande öppen. Alltså ingen förändring till det bättre. Fler sprutor o strikt sängläge. Xortisonen gjorde mig svullen o röd på hela kroppen. Började känna av hjärtklappningen av Bricanylen.

-- 24 timmar efter den första Betapred-sprutan (för utvecklingen av barnets lungor) så fick jag en ny spruta. Herregud, tänkte jag. Då började dom även prata om neonatalen i Lund o skulle kalla ner någon därifrån som vi skulle få prata med o då började jag förstå att detta e allvar nu alltså. Dom räknar med att jag ska föda vårt barn inom det närmsta o vårt barn kommer att få ligga i kuvös..o risken att den inte klarar sig då? Då bröt allt ihop o jag grät som jag aldrig gråtit innan. Allt släppte o jag förstod allvaret. Fick lugnande så jag skulle kunna få sova, men det hjälpte inte. Då kom Johanna in o kramade mig. Då släppte det ännu mer o jag bara grät i hennes famn, men e så tacksam för att hon kom o stöttade mig/oss. Bättre vän än henne finns inte. Hon stannade i nån timme innan hennes jobb ringde o ville ha henne tillbaka. Men den timmen gjorde mycket. Hon fick även sig en ordentlig spark av sitt blivande gudbarn.. Det lockade en del till skratt i allt elände:)

Sönd d.28/2:
--Hade inte sovit ordentligt den natten heller. Alla tankar o funderingar, panik, oro, tårar o allt var för jävligt. Fredrik började nog förstå han också o man kunde se hur orolig han började bli, det var hemskt!! Allt var hemskt!!

-- Ytterligare en ultraljudundersökning. Hade minskat från 2.3 cm till 2.1 cm. Alltså inte på bättringsvägen alls, utan tvärtom-ingenting hade hjälpt.

-- Fick ny Bricanyl såklart, droppet trillade ännu i mig. Men nu var det dags att få ett nytt dropp för att förhindra infektioner. Så det blev dropp i andra handen också. AMIMOX o den känner jag ju till ganska väl, då min dotter levde på det hennes första år pga alla öroninflammationer. Men att gå på toa med dessa droppen var inte det enklaste så Fredrik fick alltid hjälpa mig, haha:)

-- Duscha fick jag inte göra själv, men jag vägrade låta nån annan tvätta mig så jag övertalade dom att Fredrik fick hjälpa mig. Så äntligen fick jag min första dusch, kändes en aning skönt. Ytterligare en natt på förlossningen med tickande droppmaskiner på båda händerna o sprutor.

* Månd d.1/3:

-- Hände inte så värst mycket den dagen. Fick ligga med en mindre dos av Xortisonen o doserna av AMIMOXEN. Fick ingen spruta....tack o lov o jag kände att nu kanske jag kan få komma hem. På söndagen bad jag Fredrik åka hem till Felicia. Daniel kunde tyvärr inte ha henne på veckan då han jobbade o jag kände att det skulle kännas mycket bättre för sessan att få vara hemma med Fredrik i sitt hem. Så natten tillbringade jag själv på sjukhuset o det gick bra. Jag kund e äntligen sova en hel natt o det behövdes. Jag kände mig trygg o säker med att Fredrik var med Felicia. Tack o lov så höll Fredrik med mig. Han handlade en massa tidningar o kexchoklad o Fanta till mig innan han åkte:) Han vet minsann vad han ska köpa, hehe:)

* Tisd d.2/3:

-- Äntligen åkte dropp av o jag kände att jag skulle få komma hem, men icka sa Nicke. Jag blev förflyttad upp till avdelning 44 för observation. Paniken började komma o jag fick informationen att jag antagligen skulle få stanna där till förlossningen sattes igång igen. Herregud..igen!! Bröt ihop igen. Det märkligaste var att alla mina tankar gick till Felicia. Jag ville ju bara hem till henne. Varje gång jag pratat med henne så har nån av oss börjat gråta o det e ju inte bra, men vi e böliga av oss o vi saknar varandra hela tiden. Men Fredrik var hemma hos henne o det var en enormt stor lättnad.
Fick dela sal med 2 andra tjejer, men eftersom jag var sängliggandes så fick jag iaf en egen tv..tack o lov.

-- In på nytt ultraljud o jag var helt säker på att det skulle visa positivt. Men nej nej, jag var nu nere på 1.8 cm. Trodde jag skulle dö o jag såg verkligen framför mig att jag satt i en rullstol o tittade på vårt lilla barn i en kuvös. Fruktansvärt!! Hela eftermiddagen o kvällen gick åt till att torka tårar. Fick lugnande, sov gott.
Nästa ultraljud skulle ske på fredagen o det var strikt sängläge fram tills dess som gällde.

-- Fick sammandragningar på kvällen, så ytterligare en BRICANYL-spruta sattes i låret. Kände av hjärtklappningen, men värkarna släppte iaf..tack o lov.

* Onsd d.4/3:

-- Fredrik kom o hälsade på mig under förmiddagen. Kom efter han lämnat sessan i skolan o körde vid 12 igen för att hämta henne. Många kramar o han fick även hjälpa mig med en dusch. Men det var ingen trevlig dusch. Hår under armarna, stank sjukhus o svett o kände mig totalt förnedrad, men ingen annan får hjälpa mig med duschen mer än Fredrik, haha:) Grät några floder, men fick beskedet att Fredrik o Felicia fick komma o hälsa på mig eftermiddagen nästa dag. Kändes underbart att bara få veta att imorn ska jag få krama om min flicka igen.

-- Inga sprutor, inga sammandragningar under hela dagen o hela natten...underbart. Fick även komma ut lite i friska lite om jag bara blev körd i rullstolen..kände mig som en pensionär där jag satt utanför sjukhusentrén o njöt av den molnfria himmelen, haha:)

* Tors d.4/3:

-- Tittade på tv o var även ute lite med min rullstol, haha:) Vet nu hur de gamla på åldersdomhem känner sig, kan jag lova!! Vid 14.30 kom mina älsklingar till mig vid entrén där jag satt i min rullstol o väntade på dom. Ååååh herregud, som jag grät när jag såg Felicia. Det var glädjetårar o jag kramade henne i säkert fem min. Hon hade ritat en massa fina teckningar till mig o det var så skönt att få va med henne. På nåt sätt så glömde jag bort stackars Fredrik. Usch, känner mig så hemsk, haha:) Det var inte förrän han sa hej o gav mig en kram som jag faktiskt förstod att även han var med, hahahaha:) Fredrik körde mig i rullstolen till fiket på Lunds sjukhus där vi åt en massa gott o jag fick hjälpa sessan lite med läxan o vi pratade o skrattade. Sen gick vi till Pressbyrån o handlade en massa nya tidningar o godis som jag kunde ha sen. Sessan fick testa rullstolen o hon körde även mig, haha:) Det tyckte hon var jätteroligt, så klart:)
Vid kl.17 fick dom åka hem o då bröt Felicia ihop o började storgråta. Hon ville ha hem sin mamma o det var så otroligt jobbigt att se henne så ledsen. Fy fan, säger jag bara, som det värkte i hjärtat. Men jag sa att mamma kommer snart hem o ser ultraljudet bra ut imorn så kommer jag kanske hem redan imorn. Det var visserligen en liten lögn från min sida för jag trodde aldrig att det skulle se bra ut.
Uppe på mitt rum igen så ringde jag Fredrik för att kolla se det var okej med Felicia o hon hade lugnat sig o det väntades Mc Donalds för mina älsklingar:)

* Fred d.5/3:

-- Vaknade utvilad o någorlunda glad. Hade inga värkar eller liknande denna natten heller. Tog min rullstol o uppskattade den lilla biten av himmelen jag kunde se under taket utanför entrén till sjukhuset. Ringde till mamma o Fredrik o bara tjatade om hur mycket jag ville att det kommande ultraljudet skulle se bra ut. Jag vågade inte hoppas längre, utan utgick ifrån att det skulle vara sämre eller samma som innan. Uppe på mitt rum igen o bara tittade på tv o tog det lugnt o väntade ut timme efter timme till de skulle kalla in mig för ultraljudet.

-- Vid 11.30 kom barnmorskan o sa att det var min tur. Satte mig i rullstolen o blev körd till Ultraljudsavdelningen. Hade inga som helst förhoppningar om det skulle se bättre ut. MEN!!!! När jag såg på skärmen så var inte den öppnade tratten kvar o allt hade gått tillbaka!! Livmodertappen hade gått tillbaka från 1.8 cm till 2.8-3.3 cm. Där låg jag med benen i vädret helt blottad o tårarna bara rann av glädje..

-- Väl tillbaka på rummet med ett stort leende på läpparna så tog jag min rullstol o satte mig utomhus o ringde mamma, Fredrik, Johanna o svärmor o berättade de goda nyheterna. Jag var så glad!! Fast jag visste inte om jag skulle få komma hem, utan det fick läkaren på Prematura avgöra. Men just då så brydde jag mig inte så mycket om jag fick åka hem eller inte, utan var så glad över att det gått tillbaka så mycket. Tog inte ut något i förskott heller. Sen beslöt jag mig för att gå upp till mitt rum igen o mötte min läkare i hallen...aj aj, inte bra alls, haha:) Ska ju va sängliggandes!! Hon frågade vad jag gjorde uppe o sen vad ultraljudet visade. Jag sa med ett stort leende o tårar rinnandes att det gått tillbaka o då sa hon: -Då e det hemfärd för dig som gäller idag!! Då grät jag ännu mer av lycka o då kramade hon om mig, hon visste ju hur stor min hemlängtan var:) Då kom ju tårarna ännu mer när hon kramade mig, haha:)

-- Ringde snabbt som fan till Fredrik o sa att han skulle sätta sig i bilen med en gång o komma o hämta mig, vilket han gladerligen gjorde, hehe:)
Pratade med min läkare under väntan o fick restruktioner o har nu DIAGNOSEN: Hotande förtidsbörd t o m v.36+6. Så jag ska va sängliggandes fram till dess o får inte göra ett smack, så jäkla trist. Jag kan ju öppna mig igen o då går det fortare o förlossningen sätts antagligen igång betydligt fortare o då blir det ambulans som gäller.

-- Ca kl.12.30 kom Fredrik o hämtade ig o jag gick ut ifrån sjukhuset med det största leendet en människa kan ha. Men mina ben var inte lika glada. Kände mig lam o benen knacklade. Hade ingen kraft alls kvar i benen alltså. Jag e rätt otränad om mina ben i vanliga fall o efter exakt en vecka i bara sängläge så var benen inte alls i form. Bilfärden kändes konstig, allt kändes så stort efter att ha varit "inspärrad" i ett litet rum i en hel veckas tid. När jag kom o gick in i huset så var det som att komma in i ett enormt stort hus fast vi har så jäkla litet här o jag fick lite yrsel. Sen ville jag ut o titta hur långt de kommit på husbygget. För att komma upp på utbyggnaden så e det ett ganska högt steg upp man måste ta o jag kände hur benen vek sig av svaghet när jag gick upp. Totalt kraftlös i benen!!

Men nu e jag hemma iaf o det känns underbart. Fast att ligga hela jäkla tiden e pest!! Felicia blev överlycklig när vi hämtade henne hos Theresa o Martin där hon var lekte med Moa. Hon visste inte att jag skulle hem:) O Theresa hade varit supersöt o köpt två flaskor Påskmust till mig o en bukett tulpaner:) Då började jag nästan tjuta...igen!! Dessa tårar, säger jag bara, haha:)